MFF-IFE och lite annat

Ja... vad ska man säga om gårdagens match...

Jag hade en obehaglig känsla i magen inför matchen, kändes precis som om Elfsborg skulle förlora. Ja det såg ju inte bättre ut än att så skulle bli fallet i första halvlek, men som tidigare under denna märkliga (?) säsong ryckte laget upp sig och kunde åtminstone kvittera i andra. Det är ju klart att de hade tillräckligt med högkvalitativa målchanser för att vinna matchen, men i slutändan är jag hyfsat nöjd med resultatet ändå (med tanke på känslan inför).

Alltså ärligt talat, vad har hänt med mitt kära IFE den här säsongen?!? Jag har aldrig varit med om något liknande. Jag har varit ett hängivet Elfsborg-fan sedan säsongen 97. Då var jag fjorton år gammal och min kära far tog med mig på min allra första match (IFE-IFK). I medgång och motgång (mest motgång) har jag gett mitt fulla stöd till detta härliga lag, jag har ena matchen jublat åt riktigt härligt spel för att i nästa match hängt med huvudet efter en pinsam förlust mot ett riktigt bottengäng. När hösten sedan nalkats har den sedvanliga poängräkningen inletts, hur många poäng till och mot vilka lag måste tas för att inte hamna under strecket. Med tanke på hur många gånger Elfsborg slutat tia har denna aktivitet inte varit helt obefogad. Men i år har det skett en metamorfos, från urusla säsongsinledningar tidigare år och därtill den sedvanliga kravlingen uppåt i tabellen, har laget i år endast förlorat en (!) match och ligger med i toppstriden. Man vet inte riktigt hur man ska reagera, personligen väntar jag på det obligatoriska bottennappet som förr eller senare måste komma.

Nu har folk i vart och varannat medium börjat tala om guld för Elfsborg. Senast igår på ppv-sändningen där kommentatorn ville satsa en tjuga på att laget skulle ta guld i år, sedan även på tv4-sportens kanon och kalkon-lista där Elfsborg kom på andra plats med rubriken "förfest", vilket syftade till att alla matcher som nu spelas av detta charmiga gäng är en förfest till självaste guldfesten. Jag vill själv inte gå så långt som att säga att vi ska ta guld, jag, som denobotliga pessimist jag är, väntar som sagt på tappet. Vi får väl se hur det går i slutändan, det är ju ändå tolv omgångar kvar att spela, mycket kan hända.