Bättre sent än aldrig

Har inte hunnit kommentera matchen igår mellan Blåvitt och Elfsborg, för efter matchen igår bytte jag kanal till händelserna på söderstadion och den slutade ju som den slutade. Efter det hade jag ingen större lust att skriva någonting, det fanns liksom inget att säga. Ja, vad ska man säga om Elfsborgs match då så här i efterhand? Jag hade ju lite på känn att det inte skulle gå så bra, men hitills i år har det betytt att Elfsborg spelat oavgjort och det stämde ju in på denna matchen också. Jag tyckte absolut inte att laget kom upp i någon bra standard, det såg onekligen svårspelat ut. Chanserna uppstod när motståndarna halkade eller liknande. Ishizakis mål uppkom ju på grund av en styrning på en IFK-spelare, så det var ju aningen turligt. Elfsborgs press var inte tillräckligt bra, utan Göteborg kunde mata in farliga inlägg som sedan blev hörnor, vilket ledde till farliga målchanser. Hela andra halvlek satt jag och väntade på ett mål från hemmalaget. Jag trodde att det skulle komma på en hörna i slutsekunderna som Bengt Andersson skulle gå upp på, men riktigt så blev det ju inte. Kvitteringen kom i 83:e, ganska nära slutet i alla fall, så jag var inte helt fel ute ;)

Nä, nu blir det lite skönt med landslagsuppehåll. Sedan är det dags att ta nya fräscha tag. Jag hoppas att alla småskavanker hinner läka på både Jon och Ishizaki tills lördag den nionde då vi möter AIK.

Det blev nog rätt mycket floskler i detta inlägg, men jag kan inte komma på något vettigare att skriva ;)