Tankar efter hemmamatchen mot Brommapojkarna
Matchen i sig är väl inte så mycket att orda om. Första halvlek var bra, det enda som känns dåligt är att det bara görs ett mål trots alla chanser. Kul att se Johan Larsson bevisa att han inte är ett one-hit-wonder. BPs taktik under halvleken var väl i princip att tjonga bollen mot Guidetti på topp och hoppas på att han satte dit den. Det var skönt att se hur Martin.A lyckades plocka bort ManCity-lånet.
Andra halvlek var en orgie i felslagna passningar, dåliga beslut och lycka-till-höjdbollar på Denni. BP tilläts att skapa lite mer tryck och stundtals var IFE:s spel direkt uselt. De sista 10 min gjorde fysiskt ont att bevittna, men lyckligtvis kom aldrig BP:s kvittering. Skönt med 3 pinnar!
Det är för tillfället en ren fröjd att se Denni Avdic agera på planen. Han spelar klokt, och med ett självförtroende som är underbart att se från läktarplats. Det känns som om han mognar med uppgiften, och hans arbetsinsats gör oerhört mycket för Elfsborg som lag.
Tyvärr kan man definitivt inte säga samma sak om Florén. Han har utan tvekan tagit över den olyckliga rollen som Årets säkerhetsrisk i backlinjen och spelar stundtals lika säkert som Fredrik Björck. Det säger en hel del när hans enda riktigt farliga inlägg förutom målinlägget (om det nu kan kallas ett inlägg) kom med högerfoten (?!). Tycker att Hult borde få chansen i nästa match, det kan bara bli bättre på den kanten.
Sammanfattningsvis: Bra första halvlek, usel andra, det är trevligt att se Denni Avdic spela boll och in med Hult på vänsterbacken. Hoppas innerligt att man tar med spelet i första halvlek mot ÅFF, det känns ju sådär att åka till Kopparvallen nu när östgötarna fått lite medvind…