Malmö-Elfsborg 1-2

Har varit en himla diskussion på kommentarerna angående Elfsborgs inställning i matchen mot Örebro, och att det då rättfärdigar att man inte går på nästkommande matcher. Jag kan inte påstå att inställningen var särskilt mycket bättre i matchen mot Malmö. Jag tror dock inte det är medvetet på något sätt, utan matcherna på slutet har saknat en gnista, både hos mig som supporter och säkert hos spelare och ledare. Skillnaden är ju att Malmö inte hade något att kämpa för, då Örebro i förra omgången kämpade för sin existens i den högsta ligan. Varken Elfsborg eller Malmö spelade på max, utan spelet såg allmänt vänskapligt ut. Spelarna kämpade inte till 110%, men ändå kunde vårt gula lag åka hem med de tre poängen. Nu nådde vi den där bronsplatsen som det gapades om i den förra omgången. Det borde ju även betyda att publiken återkommer till nästa hemmamatch. Eller?

Lite om målen i matchen... Malmö lyckades ta ledningen tidigt i första halvlek, men Elfsborg kunde snabbt replikera. Det gick inte ens en minut innan Anders, efter ett fint förspel från ett antal spelare, kunde sätta in bollen i nätmaskorna, dock med hjälp av ett Malmöben. Andra målet kom i andra halvlek på en frispark som Alex fixat efter att ha lagt sig ganska lätt i en frilägessituation. Utvisningen på Malmöspelaren tyckte jag var aningen tveksam, men då ska man ha i åtanke att det var Åke Andreasson som dömde. Med den mannen bakom visselpipan kan allt hända ;) Frisparken då... Jag sa precis innan den skulle slås: "Matte med vänstern", och mycket riktigt blev det så. En klockren träff rätt upp i målvaktens kryss. Mycket snyggt!

Att Elfsborg till slut blev topp fyra i allsvenskan tycker jag är ett bra resultat med tanke på det spel laget visat upp. Egentligen kanske det säger mer om de andra lagens oförmåga i serien. Vi blev även bäst av de Europaspelande lagen och det kanske är bara att vänja sig vid att det är oerhört svårt att kombinera Europaspel med topprestationer i Allsvenskan.